Gick bara i sexan när jag för första gången fick syn på dig, tyckte du var så jobbig när du kom och knackade på vår dörr när vi hade lektion och störde.
Du hade ett perfekt ansikte och långt hår, du hängde med dom coola killarna och jag var så förtjust i dig redan då, men glömde dig lika snabbt.
Efter ett år skulle jag börja sjuan och vi kom in i samma klass, du hade klippt dig kort och dina former syndes mycket mer, du var så perfekt.
Hade dig i tankarna dygnet runt, och varje gång jag såg dig ville jag hoppa av glädje.
Men jag fick inte någon kontakt alls med dig, utan du fick kontakt med min bästa kompis. Jag tyckte att det var så kul att du och min kompis började prata och försökte hänga med på konversationerna, Min kompis gjorde allt för att få oss två att prata men jag kände mig allt för lycklig bara när jag kollade på dig och kunde inte tänka mig att prata med dig det var för mycket!
Tiden gick och vi kom närmre varann, jag ville så gärna berätta att jag var störtkär i dig! Men vågade inte. Grät om kvällarna när jag tänkte på dig, och jag började hänga i ditt område varje dag bara för att kunna se ditt ansikte. Jag och min bästa kompis kom på ett smeknamn till dig och än idag så kallar vi dig för så.

Hela sjuan gick och det var bästa tiden i mitt liv min första kram från dig var som att jag vunnit en miljon kr minns fortfaradnde datumet 26 november 2008,  och så började vi åttan. Du visste att jag gillade dig men ville inte ha något med mig att göra, för du var bra kompis med min kusin. Det gjorde jävligt ont och just i den sekunden ville jag mörda min kusin.
Vi började hänga med dig mer och för varje dag föll jag bara för dig, det var nog ditt leende eller jag vet inte vad som var så speciellt med dig!
Så en dag så började du hänga med personer som inte var bra för dig. Du började röka på, skolkade från skolan och förstörde dig själv helt och hållet:( Men du var ändå min lilla nalle, ändå om jag visste att du inte var bra så älskade jag dig till döds och skulle alltid finnas där för dig!
Men allt förstördes du var tvungen att byta skola, vi tappade kontakten helt. Vi slutade till och med hälsa på varandra, det var över!

Jag saknade tiderna då det var jag och du! ändå om det inte var jag och du så kändes det som de, vi hade alltid kul när vi pratade med varandra, eller när du sa något dumt till min bästa kompis.
I nian kom allt tillbaka men då hade jag inte likadana känslor för dig, allt var borta, du var borta inget fanns kvar längre. Vi hälsade på varandra, pratade i telefon hela kvällen till på morgonen, vi var vänner insåg jag.
Hjälpte dig med alla problem du hade, försökte få dig sluta med knarket försökte få dig inse att det du gjorde var fel, och jag lyckades för en mycket liten tid men ändå kunde du inte sluta helt och hållet. Du kände dig trygg och säker när du pratade med mig, jag var den enda som förstod dig och jag var den enda du ville prata med när du mådde som sämst.
Idag går jag i första ring och finns fortfarande där för dig när du än behöver mig. men den kärleken jag haft för dig kommer aldrig komma tillbaka, ändå så har du en plats i mitt hjärta oavsett vad. Du är min nalle min bästa kompis, min första kärlek och personen jag kommer minnas tills dagen jag dör.



PS! handlar inte om mig

Kram Tina